"Tunnelbana mot eehhh.. Roepstein.. Kom.. Ehh.. Arrives om 5 minuter!

Jag läste på Maria Montazamis blogg att någon hade frågat henne om hon skulle tycka om att vara utropare för SL. Tillåt mig avguda den idén! Jag ser det framför mig...

"Just nu har vi lite.. Ehh.. Deliverytime på tåget mot Bålsta 19:43"

"För tillfället är det ehummm, latencys.. ehhh.. I.. På.. Hmm.. On the tågstation gamla stan"

Maria 4 president, men först och främst SL-utropare!

Lite äldre, lite mer ont i lederna...

Då var man ett år äldre. Halvvägs till 50, gråa hår och leder som värker. Men det känns bra, fantastiskt bra.

Födelsedagen avnjöts i bästa harmoni med familj! Bättre födelsedag än lördagen kan den inte bli, längtar redan till nästa! Likt ett barn, börjar man bli yngre i sinnet igen kanske?

Gottegris-Jonas

Det här med prinsessan Madeleine och Jonas Bergström. Vad fan håller karln på med? För det första. Förlovad med en royalitet, förmodligen ekonomiskt oberoende resten av livet, glida runt i världen och promota Sverige och för det sista så verkar det ju inte vara något fel på Madeleine heller.

Men så går pojkspolen och ligger runt med massa Norska 21-åringar i lilla Åre-by. Hur j*vla korkad får man bli? Okej att han är en stekare av klass, att han säkert har någon rik pappa som betalar det mesta, men jag menar det han håller på att slarva bort är ju som ett guldkort till Lisseberg som räcker resten av livet.

Kom han helt plötsligt på att det var för jobbigt att leva som en royalist? Trycket för hårt runt media osv? Hade man inte kunnat tänka på det lite tidigare. Även om jag många gånger påtalar att Kungahuset är som vilken Svensson familj som helst så någonstans känner jag ändå att de har någon form av ansvar att utåt se "perfekta" ut.

Nej fan, tacka vet jag Kristinebergsvägen med min sambo Emma, laga mat, fixa matlåda, titta på tv, skratta tillsammans, somna tillsammans. Jag hade aldrig bytt med Jonas. Men för honom verkar royalistlivet vara en guldpeng. Att han sedan tror att han kan komma undan med lite fuffens under bordet, inte ha alla hästar hemma, att klä på ugglan kläder. Ja ni fattar, sätta på en tjej på ett hotell i Åre och sen inte tro att det kommer fram?

Genialiskt, din dumme fan.

Vulkantjat!

Jag måste bara berätta en fantastiskt rolig sak jag hörde på radion häromdagen. Bandit rättare sagt. Tydligen hade de fått tag i en isländsk telefonbok eller liknande, så de tog ett nummer på måfå. En manlig röst svarar och säger något, förmodligen isländskt.
Varpå radioprataren öppnar starkt med.

"Hello sir, calling from Sweden here. Just wanted to check how the volcano is doing?"

På exakt sådär svincrappig svengelska som bara går. Jag ramlade fan av stolen av skratt. Det kanske låter sådär halvroligt när jag berättar, men det var fantastiskt!

Note to self:
Hitta banditklippet på youtube och länka här!

Tystnaden bryts...

Nu har jag nästintill lovat de flesta i min närhet att börja skriva ordentligt. Nåväl iaf Emma. Men det är tillräckligt!

Vad har hänt sedan sist...?

Jag och Emma har firat ett år, det var fantastiskt - Check!

Jag har fått en ny Iphone efter att ha kraschat min - Check!

Emma har fått jobb på JM - Check!

Allt annat är som vanligt och tuffar på - Check!

Förutom det så har världen drabbats av en misslyckad inledning på allsvenskan av AIK, en hittills ganska kort planerad semester pga ovetande inför framtiden (ja det är ett världsproblem) samt vulkanhysteri.

Nu ska jag förkovra mig lite i dagens nyheter - hört att det är ny aska på gång!

Och nu har ni kanske förstått bilden på Beatrice Ask? Tadaaa... Komikern själv har trätt fram!

Superprinsen...

Har ni sett nya "serien" på Aftonbladet? Tecknad.. Superprinsen heter den. Rolig, skön humor. Lite sarkastisk ton som ligger som grund för den känns det som.

Jag ogillar Aftonbladet, oftast gör de riktig skit. Men nu har de faktiskt överträffat sig själva, skönt med lite distans och att de faktiskt kan driva med kungafamiljen.

Längtar tills avsnitt två!

Drive-thru på tunnelbanan

Imorse när jag åkte till jobbet satt det en herre framför mig. Han hade en påse med McDonaldsmat i famnen. Frukost antar jag. Och jag hade helt rätt. Men inte vilken frukost som helst. Han hade slagit till på pannkakor med grädde och sylt. Dessa tillbehör även levererade i egna små gulliga burkar.

Nu till det komiska. Han hade alltså en kaffe, en liten låda med pannkisar, två burkar med sylt respektive grädde. På tunnelbanan, som bromsar in hårt. Men han lyckas ändå hålla tag i alla sina grejer.

Då känner jag. Man måste vara bra sugen på pannkakor för att ta sig an projektet att äta detta på vägen till jobbet på tunnelbanan. Det är säkert dundergott, men jag hade fan valt det något mer enkla alternativet macka...

Kanske världens största problem...

Jag har ett problem. Jag avslöjade det nyligen för Emma. Det kan vara ett av världens största problem. Eller nej, det är det nog inte, men det är tillräckligt stort för att vara lite pinsamt att berätta om. Det känns lite som ticks, tvångstankar eller liknande. Men det är egentligen saker som ligger för nära. Hur ska jag förklara det utan att det ska låta helt knäppt.

Exempelvis om jag sitter i soffan, en chipsskål står bredvid mig.. Om denna står kanske 2 cm bredvid mig, så är det aningen jobbigt. Det är inte så att den nuddar mig när jag sitter sådär alldeles superdunderskönt just då. Utan det är OM jag skulle behöva byta position, då kommer jag med största sannolikhet nudda den. Alltså är det 7cm-regeln som gäller här. Flytta chipsskålen så att det inte finns risk att nudda mig.
Gäller även på jobbet detta. Block, dom får inte ligga så att jag kan nudda dem, då blir det irritationsmoment 103!

Ja jag säger då det. Problem... Ses snart igen, nu ska jag bara flytta på blocket!

Fotpall

Jag ska skaffa mig en fotpall tror jag. En mobil en dessutom, som man jämnt kan ha med sig. Att sätta upp fötterna på saker och ting är mitt esse. Jag fullkomligt älskar att sitta "relaxed". På jobbet sitter jag så oergonomiskt man kan, men fyhelvete vad skönt det är. Jag har datorn under skrivbordet, sätter upp fötterna. Hoppar fram på stolen och hasar ned huvudet. Så jag halvligger. Förmodligen låter jag lika relaxed i telefon som jag är när jag sitter sådär.

Och vad är det då som gör detta? Jo det är just "fotpallen" (som i detta fall är datorn).

Samma sak hemma, våran schäslong - jag försöker nästan alltid att sno den platsen före Emma. Ibland hinner hon före. Då sitter jag buttrig och sur i ena hörnan tills hon, gullig som hon är, säger - "Men bubben, klart du ska få sitta i din favvoschäslong". Glad som jag är studsar jag upp och glider ned i min favoritposition.

Hur löser jag detta på tunnelbanan då undrar ni? Enkelt. Varje morgon tar jag ett 100-tal metrotidningar (en bunt alltså) och kånkar på till tuben. Dessa ställer jag sedan framför mina fötter, lägger upp benen på dem och lutar mig tillbaka.

Jag skulle nog vilja kalla mig fotpallsproffset, bara för en liten stund iaf.

CD-Rea på CDON

Jag fick ett mail igår, CD-Rea på CDON. Direkt fick jag en känsla.

Jag kan inte bry mig mindre.

Hade jag mottagit ett mail där de erbjud rea på tv-shop hade jag plötsligt fått upp ögonen. Men detta mail. Ja herregud. CD-skivor, köper någon det fortfarande?

Mitt mail åkte direkt i soptunnan. Vad hade ni gjort?

Och sen undrar folk varför piratkopiering blivit så stort, vem pallar vänta på musik/film när man kan ladda ned en fullt duglig blu-ray film på 5 minuter.

Nu ska jag kolla genom min mail ännu en gång, kanske har CDON rea på kabelhållare också. För det skulle ju faktiskt intressera mig... Eller nåt...

Denna kalla, kalla vinter

Jag kan inte ens räkna hur många dagar jag gått runt och känt mig som ett paket med frysta fiskpinnar. Denna vinter. Denna plåga. Detta som man ska tycka är underbart. Jag börjar ledsna på det, och det rejält. Det får gärna vara snö, men ge mig lite sol - en gnutta, ett litet sandkorn. Vad som helst, men ge mig bevis på att det finns solstrålar!

Och vad händer, jo.. När man inte trodde det kunde bli kylare. När kall blivit kallare. Då stiger Charlotte Kalla fram. Fantastiskt, underbart och alldeles alldeles rätt!

Äntligen börjar OS likna något. Nu tycker jag guldmedaljerna kan börja hagla in!

Va i helvete...

Vad har hänt med min banner? Min favoritbanner. Det ser så konstigt ut. En liten runta med ett rött krys i. Kan det bli hemskare. Kan det bli fulare.

Photoshop @ home.. Here i come! Nu ska det ardislistbannerfixas när jag kommer hem. Dock efter fil med müsli, efter OS, efter Sons of Anarchy / The Soloist och efter ostbågarna.

Det gäller ju ändå att prioritera.