Fotpall

Jag ska skaffa mig en fotpall tror jag. En mobil en dessutom, som man jämnt kan ha med sig. Att sätta upp fötterna på saker och ting är mitt esse. Jag fullkomligt älskar att sitta "relaxed". På jobbet sitter jag så oergonomiskt man kan, men fyhelvete vad skönt det är. Jag har datorn under skrivbordet, sätter upp fötterna. Hoppar fram på stolen och hasar ned huvudet. Så jag halvligger. Förmodligen låter jag lika relaxed i telefon som jag är när jag sitter sådär.

Och vad är det då som gör detta? Jo det är just "fotpallen" (som i detta fall är datorn).

Samma sak hemma, våran schäslong - jag försöker nästan alltid att sno den platsen före Emma. Ibland hinner hon före. Då sitter jag buttrig och sur i ena hörnan tills hon, gullig som hon är, säger - "Men bubben, klart du ska få sitta i din favvoschäslong". Glad som jag är studsar jag upp och glider ned i min favoritposition.

Hur löser jag detta på tunnelbanan då undrar ni? Enkelt. Varje morgon tar jag ett 100-tal metrotidningar (en bunt alltså) och kånkar på till tuben. Dessa ställer jag sedan framför mina fötter, lägger upp benen på dem och lutar mig tillbaka.

Jag skulle nog vilja kalla mig fotpallsproffset, bara för en liten stund iaf.